Mina reflektioner

Du samtycker till denna webbplats användande av cookies då du navigerar mellan webbplatsens webbsidor och använder dess tjänster. Läs mer.

Denna webbplats ansvaras av Per Linder.

Intressanta studieområden | Forskning och studier | Möbelsnickeri | Filosofins och teologins historia

 

 

Ytterligare fragmentariska anteckningar

 

Julen 2012

Stig Nystrand

Tankar och reflektioner utifrån Stig Nystrands bok om Wittgenstein: Enligt Martin Heidegger utgör språket ”Varats boning”. (Das Haus des Seins). Jasper och Wittgenstein anser snarare att där språket finns, där finns inte varat. Varat finns för Wittgenstein bortom gränsen för språket, men bland oss. Alla försök till definitioner för oss till gränsen, det transcendenta. Döden innebär att vi passerar gränsen. Detta bortom kan inte beskrivas utan visas på i språket och livet. Berättelser är sanna i den meningen.

Teilhard de Chardin SJ

Tankar och reflektioner utifrån Teilhard de Chardins bok ”Fenomenet människan”: Boken söker alltså människan som fenomen, utifrån ordets grekiska betydelse. Det vill säga hur människan framträder i historien. Boken är ingen världsförklaring utan arbetet handlar om att se vad människan är. Detta är inget som kan studeras i sig oberoende av människan som studerar. Alla rön är präglade av konvention och människans vardag som även Wittgenstein påtalade. Objekt och subjekt formar sig efter och påverkar varandra ömsesidigt i kunskapsakten. Tankar vi känner igen från Schopenhauer. Teilhard menar att människan alltid är medelpunkten i synfältet, men också medelpunkt i universums uppbyggnad. Fullständigt kan människan inte se sig själv annat än som en del av mänskligheten och mänskligheten som en del av Livet och Livet som en del av universum, kosmos. Människan kan alltså inte studeras som en isolerad företeelse.

Teilhard och det previtala: Att gå bakåt i tiden leder till ”urstoffet”. Urstoffet, som universum är gjort av, är det som finns kvar när vetenskapen drivit analysen till det yttersta. Urstoffet har tre ansikten: Mångfald, enhet och kraft. När en viss grad av iaktagelse överskridits märker vi att kropparnas välbekanta egenskaper som ljus, värme… mister sin innebörd. Ju mer vi klyver materien, desto tydligare framträder dess fundamentala enhet. Varje kosmisk partikel kan bestämmas endast efter sin verkan på allt som omger den. Ingenting är oberoende av något annat. Bindningen mellan partiklar eller andra kraftcentra kallar vi energi. Energi är måttet på det som övergår från den ena atomen till den andra under loppet av deras förvandlingar.

Mer Teilhard om Materien: Det går inte att betrakta materien i sig, att rycka loss en del materia och studera den bortsett från all annan materia. Materien kan inte styckas. Materien är odelbar i denna mening, en slags kolossal atom. Det kosmos i vilket vi befinner oss är ett odelbart helt. En enhetlig mångfald. Alla delar i kosmos är förbundna med varandra. Världen måste ses som en helhet. Materien upprepar sig aldrig i sina kombinationer från en storleksordning till en annan. Materiens olika ”lager” är olika. Universum är vävt i ett enda stycke och enligt samma princip, men utan att någonsin upprepa sig från ett lager till ett annat. Elektron följs av atom, av molekyl, av molekylkombinationer, av planetsystem, av galaxer. Varje enskilt kosmiskt elements aktionsradie sträcker sig till kosmos yttersta gräns. Varje atoms volym är lika med universums volym. Atomen är inte en mikroskopiskt sluten värld. Den är en infinit medelpunkt för hela kosmos.

Mer Teilhard om materiens evolution: Fysiken har satt som sitt högsta mål att ge en alternativ förklaring av världen. Fysiken blev tvingad av sin egen forskning att bli historia. Vår värld befinner sig nämligen i ständig förändring. Allt som studeras just nu är i sin förändringsprocess. Kosmos föds ständigt på nytt vilket Teilhard kallar kosmogenes. I början verkar kosmos ha präglats av en obestämd enkelhet. Sedan följer en utveckling mot allt större sammansatthet. Kosmos har undan för undan blivit alltmer komplext. Teilhard kallar detta för komplexifieringslagen. Materien ända från sina allra äldsta former avslöjar sig för oss i ett tillstånd av genes, tillblivelse, som successivt lett till ständigt ökande komplexitet. Historiskt sett koncentrerar sig världsstoffet i allt högre organiserade former av materia. Dessa metamorfoser äger rum i stjärnorna. Det finns alltså ett genetiskt samband mellan atomen och stjärnan. Uppkomsten av högre materiekombinationer är omöjliga utan en föregående koncentration av världsstoffet i nebulosor och solar.

Teilhard om fysik: Antikens föreställningar om talens harmoni och att kosmos lagar kan beskrivas genom matematiken gäller än idag (jämför Pythagoras mystik). Ny energi kan inte skapas. Enligt termodynamiken blir en del energi entropiserad vid varje fysikalisk-kemisk omvandling. Detta är energins oförstörbarhet och energidegradering som leder till att materiens evolution alltid leder till energiförlust. Detta gäller tingens yttersida som Teilhard uttrycker sig, det vill säga tingens mätbara sida, men Teilhard vill föra in en annan aspekt av tingen, tingens inre sida!

Teilhard om tingens inre sida: Tingen har inte bara yttre verkningar och varelser har inte bara inre livsyttringar. Tingen beskrivs i fysiken med hjälp av yttre bestämningar, mätningar. Det inre vi förutsätter hos människan, medvetande, är inget undantag utan finns överallt och alltid i naturen enligt Teilhard. Det finns en tingens inre sida som sträcker sig lika långt som deras yttre. I urmaterien måste vi anta ett ”biologiskt” skikt om vi skall kunna förklara tillståndet i kosmos under senare skeden. I en sammanhängande världsbild förutsätter livet ovillkorligen ett ”för-liv”. Ett medvetande i dess vidaste bemärkelse. Observera alltså att Teilhard inte ser kosmos historia som en ontologisk kausal kedja utan han ser kosmos ur en fenomenologisk aspekt som förutsätter att medvetande i det pre-vitala stadiet. Fenomenologin sysslar som bekant med medvetandet och i detta fall kosmos medvetande och hur det framträderi kosmos historia. Världsstofffet bakåt sett upplöser sig i moln av ytterligt små partiklar som 1. Är varandra fullständigt lika 2. Alla och envar är koextensiva med hela kosmos 3. Alla är på ett hemlighetsfullt sätt förbundna med varandra genom någon slags gemensam kraft. Detta är inte mekanisk växelverkan utan ett medvetande enligt Teilard. Den atomiska strukturen är en egenskap som utmärker tingens inre såväl som tingens yttre sida. Bakåt sett genom evolutionens brytningslins utbreder sig medvetandet, kvalitativt, i ett spektrum av skiftande nyanser, vars undre värld förlorar sig i mörker.

Ytterligare Teilhard: Kosmogenesen strävar efter att gå vidare i oss människor. Den akt varmed vår ande tränger in i det absoluta är ett framträngande ur något. Kosmogenesen omfattar även det andliga och är då en noogenes. Evolutionen omfattar kosmogenes och noogenes. Julian Huxley: ”Människan är inte något annat än evolutionen hunnen till medvetande om sig själv”. Tankens yttersta gräns är gränslösheten. Tankens yttersta ände är ändlösheten. Ett ”absolut” ligger inneslutet i själva människans strävan. Antingen är naturen stängd för våra krav på en framtid eller också står den öppen i den meningen att vi skulle kunna nå en över-själ som öppnar vägen mot obegränsade rymder. Finns förnuftsmässiga skäl för en trosakt som tillåter hopp? Vi kan inte stå stilla vid vägskälet. För att nå en högre existensform måste vi tänka och gå vidare mot det högre livet.

Mer om Teilhards ”Fenomenet människan” senare.

Aidan Nichols OP

Aidan Nichols OP: Aidan Nichols talar om den anglikanska kyrkan i England, men motsvarande tanke borde gälla Sveriges kristna tradition. Åtskilliga katolska element har bevarats i Svenska kyrkan och andra samfund efter reformationen. Jämför Andra Vatikankonciliets dekret om ekumeniken. Under de århundraden som katolska kyrkan i praktiken inte fanns i Sverige bevarades katolska element i Svenska kyrkan. Till denna bevarade tradition bör katolska kyrkan idag anknyta så att katolska kyrkan inte enbart blir ett främmande element i den svenska kulturen. Det räcker inte med att anknyta till en avlägsen medeltida svensk katolsk tradition eller till dagens katolska internationella kyrka. En svensk anknytning kan hjälpa invandrade katoliker in i svensk kultur, det svenska samhället och samtidigt bevara sin katolska tro. Risken är annars att den katolska tillhörigheten stärker invandrarens isolering och att den svenske katoliken lever i en trosmiljö med ringa anknytning till svensk tradition. Vi kan inte bara hoppa över 300 år och enbart anknyta till medeltidens katolska kyrka även om detta också är nödvändigt. Vad syftar jag då på när jag talar om katolska element i Svenska kyrkan och andra kristna samfund som katolska kyrkan i Sverige bör anknyta till. Först och främst tänker jag på delade kyrkobyggnader, psalmer och sånger, fromhetsyttringar inklusive väckelsen, kyrklig konst, kristendomens historia under de 300 åren, människoöden, diktning… så att kyrkan blir verkligt katolsk och inte en konfession.

Markus

Markus: Det enda som gäller är egentligen det första Jesus sade enligt Markus: ”Tiden är inne. Guds rike är nära. Omvänd er och tro evangeliet”.

KG Hammar

KG Hammar om Dag Hammarskjöld: Att Dag Hammarskjöld höll på med sin översättning av Martin Bubers ”Ich und Du” på planet till Ndola anser Hammar berodde på att han ville förbereda sig för mötet med Tjombe. Trots Tjombes förbrytelser och karaktär ville Hammarskjöld möta honom som ett subjekt, en medmänniska. Enbart så kunde han nå Tjombe och komma överens med honom om hur Kongo skulle kunna få fred. Hammar har säkert helt rätt. Jag har aldrig tänkt på den aspekten.

Mer KG Hammar om Hammarskjöld: Enligt Hammar kämpade Hammrskjöld för att förhindra att FN blev ett förhandlingsmaskineri där stormakterna förhandlade fram kompromisser eller inte gjorde det. Han såg risken och att detta förhandlande skulle lamslå FN. Hammarskjölds död innebar just att FN blev det förhandlingsmaskineri som Hammarskjöld fruktat. Det gladde stormakterna.

Kommentar till Heidegger

Guds essens är (hans) existens och existens kännetecknas enligt Heidegger av Sein bei. Världens obestämbara relationer lyder ur en aspekt oföränderligt under ett enda, kärleken, utgivandet, offret.

Katekes

Katekes: Att formulera tron, trosbekännelsen, med hjälp av ett språk som inte förutsätter, men leder till traditionens uttryck för tron som trots allt är det fullkomligaste uttrycket, det är uppgiften.

Sigrid Kahle/HS Nyberg

Sigrid Kahle i sin bok om fadern H.S. Nyberg: Gud är det absoluta varat. Man vet att Gud är, men inte vad eller hur han är, bara att han inte får ses under de skapade varelsernas aspekt. Det är omöjligt att vinna kunskap om Gud. Det högsta väsendet är helt egenskapslöst och helt negativt tänkt. Kärnan i mystiken: ”När människan tror att hon skådar Gud, skådar hon enbart sig själv. Det egenskapslösa varat kan inte skådas, det är som ett spegelglas, som endast ses när det reflekterar en bild. När människan alltså träder inför denna spegel, strålar endast hans egen bild emot honom”. Allt enligt Ibn al-Arabi.

Göran Malmqvist

Är det som sinologen Göran Malmqvist påstår att Dao kan översättas logos. Att Johannes 1 från kinesiska skulle översättas ”Dao existerade innan världsalltet skapades”. Dao skulle vara ordet, Gud, den kosmiska ordningen. Jfr. Genesis där Gud är ”Jag är” och vidare ”I begynnelsen skapade Gud (Dao, logos, ordet) himmel och jord.

Edith Stein OCD

Edith Stein läste Terese av Avilas självbiografi under en enda natt och sade på morgonen att detta är sanningen. Oerhört kort kan man väl säga att Terese av Avila ansåg att allt som hände henne var Guds verk vare sig det var svåra prövningar eller stor glädje. Hela hennes historia är enligt henne själv Guds verk. Otacksam tar hon emot allt, men vill ändå vara nära Gud, älska honom som givet henne allt. Genom olika stadier på bönens väg för Gud henne närmare sig och lyfter henne till sist till sig, till och med kroppsligen genom levitation. Vad kan hon då göra? Jo, verka som Kristus i sin mänskliga natur. Inte förakta allt och alla i världen utan verka just där. Samma sak säger Dag Hammarskjöld; ”den kontemplative har idag inget annat val än det aktiva livet”. Till exempel ” i denna stora ensamhet, tjäna alla”. Var det detta som Edith Stein övertygades om 1922, var det denna övertygelse som hon följde ända fram till Auschwitz gaskammare. Dag Hammarskjöld säger det tydligast: ”Vägen till helgelse går i vår tid med nödvändighet genom handling”.

Logos

Existens: Enligt Thomas ab Aquino är Guds essens existens. Enligt Aristoteles är själen kroppens form. Enligt Heidegger är existensen ”sein bei”. Enligt Herakleitos är världens ordning logos. Enligt evangelisten Johannes är logos Gud och Gud har blivit människa. Leder detta till att kosmos form är logos, Gud. Gud är skild från kosmos, men har givet det existens, det vill säga sin essens, vara. ”Sein bei” innebär relationer som är logos, det vill säga kärlek.

Polynesien

Citat från Polynesien: Tiden står stilla, det är människorna som passerar. Problemet är att de som styr saknar högre bildning.

Hos är de flesta som styr vårt samhälle är utan högre bildning och vet allstå inte vad syftet med bildning är. De med bildning kan inte tala om det för dem för det är kan bara visas.

 

Liberalism

Är liberalismen det enda återstående alternativet efter nationalismens, kommunismens och socialismens totala sammanbrott. Är den kapitalistiska liberalismen framtiden? Individens totala frihet och rättigheter. Gemenskapernas upplösning, till exempel kyrkan, fackföreningarna, folk och partier (som inte är partier utan små klickar som aktiveras vid val)…EU har blivit ett kapitalistiskt liberalt ekonomiskt experiment utan annan sammanhållning än gemensam ekonomi, gemensam valuta, fri rörlighet av arbetskraft (inte människor), fri rörlighet av tjänster och framförallt kanske kapital. Vad har då Sverige, Norden och Europa gemensamt? Pengar? Egentligen är det en kultur som vänder sig till materialismen. Som redan Simone Weil såg: Pengar, mekanisering och algebra, se där vår tids vilddjur som vill sluka oss.

Simone Weil

Simone Weil: Simone Weil talade om pengar, mekanisering och algebra som vår tids vilddjur. Hon menade säkert just algebra som på 30-talet inte minst användes för makroekonomiska teorier. Så även idag då datorkraft ställts till de ekonomiska teoribyggarnas förfogande.

Logos

Logos framträder i det talade och skrivna ordet tillsammans med handlingar. Forntida händelser i vilka logos framträdde kan på detta sätt åter göras närvarande i sakramenten, riten.

Martin Luther

Luther: Luther sade sola scriptura, skriften allena. Var står det i skriften undrar någon. Finns det ytterligare en auktoritet? Luther själv?

Leonard Fredrik Rääf

Leonard Fredrik Rääf: Pläderade för enkla romaner som återförde människan till naturen och de seder som gjort henne lycklig i alla tider.

Syster Veronica OP

Syster Veronika OP: När hon kom till Sverige från Frankrike och mötte frireligiösa förstod hon inte deras motvilja mot den katolska helgontron. Hur kunde de tro att Gud är ensam i sin himmel?

Vid kyrkans gräns

Vid kyrkans gräns: Många katoliker undviker att vistas i kyrkans världsliga centra, till exempel i en församlings verksamheter. I stället håller de sig vid kyrkans gräns, på insidan av den och inte som Simone Weil just på utsidan, men av samma skäl som hon. Att inte vilja lämna dem som man hör till fast de inte delar tron.

Timothy Radcliffe OP

Timothy Radcliffe OP: Varför vara kristen? Att vara kristen innebär att man är fri, fri att hänge sig. Fri att hängivet glädja sig utan att undgå att se den ofattbara nöden. Mod att hänge sig med glädje som Kristus eftersom det alltid leder till att du blir hotad som till exempel trappistmunkarna i Sahara som blev mördade (filmatiserad). Att gå in i en kristen kyrka är att gå in i den kristna historien som är det kristna dramat, Guds människoblivande då och nu, fri, hängivet med det mod som krävs.

Tarkovskij

Tarkovskij: Menar Tarkovskij i sin film Solaris att vi lever i Guds medvetande? Som i en bön i breviariet i advent: ”Gud, du i vilken vi lever, rör oss och finns till – kom och visa oss att vi är av samma kött och blod som du”.

Vaccin

Vaccin: Vaccin är ju avdödat virus som gör att kroppen skapar antikroppar mot just detta virus. Virus är avdödat vilket gör att vi inte blir sjuka, men om viruset liknar kroppsegna cellers struktur så borde väl antikroppar angripa de egna vävnaderna och vi får en autoimmun sjukdom som RA, MS, Diabetes, astma eller narkolepsi. Är den faran uppmärksammad? Sverige har ju ett oerhört ambitiöst vaccinationsprogram. Är det därför diabetes är så vanligt hos oss?

Logos

Logos igen: Logos kan sägas vara kosmos inneboende ordning, kosmos inneboende rationalitet som finns i oss och i alla. Kan rationaliteten likställas med ett medvetande som framträder alltmer i världens historia som Teilard anser.

Christopher Jamison OSB

Christopher Jamison OSB: Till de flesta ateister kan man säga: ”Den Gud som du inte tror på, han finns inte” Gud är något helt annat.

Kommentera och fråga Diskutera Facebook Till sidans början

 

Senaste

Årets:

Höstfragment 2015

Alternativ till epigenetiken

Sommarfragment 2015

SMÅBRUKETS RENÄSSANS

MEDICAL NEMESIS

Filosofisk fysik

Vulgata och Maurice O'Connor Drury

Filosofisk psykologi

Påsktiden 2015

Olof Lagercrantz m.m.

Göran Burenhult m.m.

Minneslitteratur

ANAMNESIS

Ecklesiologi

Har C G Ekman återuppstått?

Tiden ännu en gång

Världens förändringar 1950-talet-2015

harald forss

2014:

de Chardin, Hammarskjöld och de Lubac

Om Elizebeth Anskombes bok "Intention" från 1957

Det moderna och Gösta Oswald

Historiska texter

Några reflektiner i allhelgonatid 2014

Om I. B. Singer, Vilhelm Moberg, Yesidierna m.m.

Lever de döda bland oss?

H.S Nyberg

15 år som lärare, lektor och rektor

Ett studiehus

World Religions and Christian Theology

Änglar

Sven Stolpe m.m.

Kettil Runske

Anteckningar februari 2014

En aspektiv föreställningsvärld

2013:

Årets sista anteckningar

Öst- och Västeuropa

"Samhälle utan skola, Lögnen om skolans..."

Om visshet

Ivan Illich

Om katekes och filosofisk psykologi

Skolfrågor och Traditionens betydelse

Anteckningar under sommaren

Midsommaranteckningar

Några gamla anteckningar

Återigen några Wittgensteinanteckningar

Katekes för vuxna?

Nya anteckningar under fastan

Ytterligare anteckningar om Teilhard de Chardins

Tidigare år:

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

 

Om mina reflektioner

© Per Linder