Mina reflektioner

Du samtycker till denna webbplats användande av cookies då du navigerar mellan webbplatsens webbsidor och använder dess tjänster. Läs mer.

Denna webbplats ansvaras av Per Linder.

Intressanta studieområden | Forskning och studier | Möbelsnickeri | Filosofins och teologins historia

 

 

6 januari 2011

 

Ytterligare fragmentariska anteckningar

 

Thomas Merton

Protestanter: ”tron sitter bara i huvudet”

 

11 december 1961. ”Någon säger:du bekymrar dig om fåglarna. Vaför inte bekymra dig över människorna? Jag bekymrar mig över både fåglar och människor. Vi är i världen och en del av den och vi förgör allt eftersom vi förgör oss själva andligt, moraliskt och på alla sätt. Allt är en del av samma sjukdom, allt hänger ihop.” Merton skrev detta efter larmet i ”Tyst Vår” tror jag.

Påskafton 17 april 1965: ”Den stora synden, alla synders källa, är avgudadyrkan. Aldrig har den varit större, mer förhärskande än nu. Det är nästan ingen som ser den - just därför att den är så helt dominerande. Den fångar in allt. Det blir inget kvar. Dyrkan av makt, maskiner, ägodelar, kläder, mediciner, sporten etc. och allt hålls igång av den giriga jakten på pengar och makt. Den Stora Bomben är bara en tillfällig del av denna kult.

1 maj 1965: ”Peccavi: jag har syndat. Begrepp utan intresse i affärs eller kulturvärlden, i den värld där kriget och politiken härskar etc. Begrepp som ofta är utan intresse även för de kyrkliga.

Jag

Observera betydelsen av ”epiousios”, tillräckligt för dagen, och ”parousia”, vara närvarande, närvaro och i NT ankomst. Jämför båda med ”epiousa”.

Kant – Mach – Einstein

Einsteins relativitetsteorier var uppenbart inspirerade av Kant och Mach. Kant som hävdade att rum, tid, kausalitet var apriorikunskap och Mach som invände mot Newtons tanke på absolut tid och rum. Mach accepterade emellertid inte Einsteins relativitet och Einstein accepterade inte Kants syn på kausalitet. Allt bottnar i att man vägrar acceptera Herakleitos panta rei. Hos honom blir det ju helt klart att allt bestäms i relation. Pythagoras har fel när han hävdar matematiska harmonier i kosmos. Tid, rum och kausalitet kan inte bestämmas, allra minst med hjälp av matematik. Herakleitos logos som är centralt i kristendomen är obestämbart, men visar sig i det historiska skeendet. I det vardagliga livet som Wittgenstein kallar språkspel bestämmer vi ting, tider och samband men allt detta är kulturbetingat till skillnad vad Kant antog. Här kan man associera till ”cotudianum”, ”epiousios” i Fader Vår. I det vardagliga livet är logos som i kristendomen är Kristus, Gud.

 

Uppenbarelseboken

Guds och hans frommas egentliga motståndare är draken, Satan. Men Satan har givit sin makt till vilddjuret, den självförgudande politiska världsmakten, förkroppsligad i det romerska imperiet och dess kejsare. Babylon är skökan, världsstaden, Rom. Hur skall vi då förhålla oss till det romerska antika arvet. Lever vilddjuret? Alternativet är den andra staden. Det himmelska Jerusalem.

Simone Weil

Pengar, algebra och mekanisering är vilddjuret som vi ägnar avgudadyrkan. Se bara hur stor del av våra liv som ägnas dessa ting, medan vi borde ägna oss åt kärleken, inte ideologier, partier, idéer. Kärleken är störst där lidandet är störst. Avståndet mellan det goda, Gud, och människan är störst i det djupaste lidandet. Där är också kärleken störst, dvs. på korset. Där är inkarnationen för handen. Det romerska arvet, imperietanken, idag globaliseringen. Rom är vilddjuret som kräver pengar, algebra och mekanisering. Utan detta är imperier inte möjliga. Frihet är inte att välja vad man vill. Frihet är frihet att välja det goda. Det är den enda frihet som finns.

Jag

Girigheten är drivkraften i världsekonomin, men också det största hotet mot den. Är människan till sin natur girig som den svenske finansministern påstår? Är vi förmögna att ge, till det goda utan tanke på att jag själv kan behöva hjälp. Ja enligt Simone Weil. Det är vår plikt. Detta är vår frihet. Vad ser vi av det idag?

Det romerska arvet rymmer medel som i sig är imperiella, dvs de skapar imperier av sig själva. Lagar, pengar, matematik och mekanisering leder till imperier. Hur kan vilddjuret avlivas?

Uppståndelse

Vi får aldrig glömma att hebreiskan och judendomen präglas av realism. Att lägga ett grekiskt dualistiskt synsätt på Kristi uppståndelse är felaktigt. För apostlarna var uppståndelsen verklig, reell. Om den var andlig och/eller kroppslig är ett grekiskt synsätt. Humanum non anima est som Thomas sade. Om Kristus har uppstått så är det en mänsklig uppståndelse. Vår kultur är grekisk. Egyptisk och judisk föreställningsvärld är en förlorad värld som syns tydligt i språket. Heidegger vill nå bortom grekerna. Är det möjligt? Det är det Wittgenstein och Fergus Kerr talar om.

Habermas

I ”Nachmetaphysisches Denken” 1988: Så länge det religiösa språket innehåller inspirerade, ja omistliga semantiska innehåll som filosofin inte klarar av att uttrycka eller översätta i argumentativ typ av diskurs, kommer filosofin i sin postmetafysiska gestalt varken att ersätta eller tränga bort religionen.

Vem

”den frihetliga staten lever av förutsättningar som den själv inte kan garantera. Om så är fallet inställer sig frågan om demokratin i längden kan överleva utan stöd av exempelvis en religiös värdegrund.”

Ur “Simone Weil as we know her”

“she always preferred to be guided by necessity”

“You (Perrin) have never advised me anything but to hold myself in readiness, and I am infinitely grateful to you for this”

 

G.K. Chesterton

“Kyrkan är det enda som frälser människan från det förnedrande slaveriet att vara ett barn av sin tid”

Eckehart

”Det finns ingenting som så mycket liknar Gud som tystnaden”

Jesaja

”Du förledde mig Gud och jag lät mig förledas”.

Barbara Hepworth

Vid invigningen av ”The single form”:

”Jag tror att för Dag Hammarskjöld var de estetiska och etiska principerna en och samma sak”. Det goda och det sanna skulle vara detsamma.

Thomas Merton och Simone Weil

Simone Weils religionshistoriska reflektioner om Kristus i andra religioner ligger nära, men före Thomas Mertons erfarenheter och avsikter med sin asiatiska resa. Har kristendomens möte med orienten avstannat?

Thomas Merton i ”The Asian journal”

”Not long ago I was thinking about the level of communication as a problem to be studied on this trip – with its many aspects. And the level of communion problems resolved beforehand by the acceptance of “words” which cannot be understood until after they have been accepted and their power experienced”

Simone Weil

“Det finns tecken som tyder på att människans natur som den faktiskt är befinner sig i ett tillstånd av gradvis förfall. Hit hör en bristande förmåga att ta in fakta som motsvarar deras sanna värde och reagera på dem.”

Homoousios

Av homo- samma och particip av eimi. Översättningen ”av samma väsen” är olycklig. Väsen är någon/något som är bestämbart vilket inte varande är.

Thomas Merton

”Jag har mycket lite reda på vad som händer ute i världen; men tillfälligtvis råkar jag få se något av vad de tecknar och skriver där och det inger mig övertygelsen att de alla lever i soplårar. Det gläder mig att jag inte kan höra vad de sjunger”.

 

 

Vår Fru av Guadalope

Uppenbarelsen som indianen Diego fick ledde enligt Johannes Paulus II till att indianerna kunde bli kristna och förbli indianer.

 

Ljuset och tiden igen

Man låter sig lätt luras när man söker en fast punkt utanför vår vardagsvärld. Tiden mäter man tex. genom att använda mycket avlägsna föremål som fasta punkter eller mycket små rörelser som absluta och så sätter man allt i relation till det gigantiska eller det mycket lilla. Dessa rörelser eller punkter blir emellertid inte mer absoluta bara för att de är stora eller små, de är lika relativa ändå. Enbart i relation till vår vardagsvärld verkar de absoluta. Även på atomnivå är allt relativt.

Ljusets rörelse per tidsenhet är alltid i relation till något relativt eftersom tidsenheter alltid är relativa. Einstein påstod att ljusets hastighet var absolut. Vare sig vi möter ljuset eller rör oss bort från det har det samma hastighet. Kan det verkligen vara så?

 

Karl Rahner

Människan har ett enda val, att förtvivla eller att villkorslöst anförtro sig åy det mysterium, den enhet och försoning som vi kallar Gud.

 

Pius XII

”the church has never scorned and disclaimed pagan doctrines, but she has freed them from all errors and impurities, and then completed and crowned them with Christian wisdom”.

 

Edith Stein

Kärlek för Edith Stein är exstasis, vilket är grekiska och betyder gå utom sig själv. ”Ju djupare man dras till Gud ju mer dras man ut ur sig själv och till världen för att bära det gudomliga livet in i världen.”

”Love is ecstatic.”

”The prayer of the Church is the prayer of the everliving Christ. Its prototype is Chrits prayer during his human life.”

Cornelius Ernst

In Cambridge: “I began to learn there how to reconcile freedom of the spirit with tradition”.

Är det så att om du star I en tradition kan du vara fri gentemot allt du möter. Står du inte i en tradition blir du fånge i nuets obegripligheter?

Abbot Christopher Jamison

Likgiltighet (latin acedia) är den centrala lasten och innebär ett ointresse för andlighet. Hur uppkommer då likgiltigheten? Dess rot är benägenheten att fly från sig själv och sin egen verklighet. Munkarna känner igen denna impuls på en motvilja mot den plats de befinner sig på (horror loci). Så är det väl ofta, vi grips av en känsla av att befinna sig på fel plats omgiven av fel människor som gör fel saker.

Kommentera och fråga Diskutera Facebook Till sidans början

 

Senaste

Årets:

Höstfragment 2015

Alternativ till epigenetiken

Sommarfragment 2015

SMÅBRUKETS RENÄSSANS

MEDICAL NEMESIS

Filosofisk fysik

Vulgata och Maurice O'Connor Drury

Filosofisk psykologi

Påsktiden 2015

Olof Lagercrantz m.m.

Göran Burenhult m.m.

Minneslitteratur

ANAMNESIS

Ecklesiologi

Har C G Ekman återuppstått?

Tiden ännu en gång

Världens förändringar 1950-talet-2015

harald forss

2014:

de Chardin, Hammarskjöld och de Lubac

Om Elizebeth Anskombes bok "Intention" från 1957

Det moderna och Gösta Oswald

Historiska texter

Några reflektiner i allhelgonatid 2014

Om I. B. Singer, Vilhelm Moberg, Yesidierna m.m.

Lever de döda bland oss?

H.S Nyberg

15 år som lärare, lektor och rektor

Ett studiehus

World Religions and Christian Theology

Änglar

Sven Stolpe m.m.

Kettil Runske

Anteckningar februari 2014

En aspektiv föreställningsvärld

2013:

Årets sista anteckningar

Öst- och Västeuropa

"Samhälle utan skola, Lögnen om skolans..."

Om visshet

Ivan Illich

Om katekes och filosofisk psykologi

Skolfrågor och Traditionens betydelse

Anteckningar under sommaren

Midsommaranteckningar

Några gamla anteckningar

Återigen några Wittgensteinanteckningar

Katekes för vuxna?

Nya anteckningar under fastan

Ytterligare anteckningar om Teilhard de Chardins

Tidigare år:

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

 

Om mina reflektioner

© Per Linder