Du samtycker till denna webbplats användande av cookies då du navigerar mellan webbplatsens webbsidor och använder dess tjänster. Läs mer.

Denna webbplats ansvaras av Per Linder.

Innehållsrubriker Kontakt Diskussion Om Antiqua et hodierna Tillbaka

-Per Linders forskningsföretag inom humaniora

Följ gärna Antiqua et hodierna på Facebook.

TIO ÅR .

Det är nu tio år sedan jag skapade denna hemsida. Jag har lagt ut allt mellan himmel och gjord och hoppas att några haft någon behållning av det jag publicerat. Nu är det dags att sätta punkt. Några små saker skickar jag med som avslutning. Hemsidan kommer dock att vara tillgänglig ännu en tid.

...

Läs mer här!

Tidigare händelser på hemsidan

Katolska reflektioner

Katolsk sekterism

Katolsk sekterism låter som en självmotsägelse, men lokalt har begreppet relevans. TT gjorde för en tid sedan en rundringning till kvinnliga kloster i Sverige och fått som svar att det är ytterst få som vill bli nunnor idag. Hade de gjort en motsvarande undersökning bland manliga ordnar och kloster skulle bilden blivit densamma. Hade man frågat Stockholms katolska stift hur många som är på väg att bli katolska präster hade svaret återigen blivit detsamma. Ytterst få svenskar blir katolska präster. Stiftet importerar präster från alla världens hörn trots att dessa präster nog bäst behövts i hemländerna.

...

Läs mer här!

DÖDEN

En längre text om döden.

MIDSOMMAR 2016

Tolstojs historiesyn

Ett citat ur Alexandra Tolstojs biografi över fadern Leo Tolstoj:

”I 'Krig och Fred' kommer Tolstojs fatalistiska historieuppfattning klart fram. Hade Tolstoj levat nu hade han kanske fått bevis för att han hade rätt. För det är lika sant nu som det var för etthundratjugofem år sedan att historien är ödesbunden och tvingar fram i första ledet inte bara svaga, obetydliga och kortsynda politiker utan också förbrytare, som styr världen utan hänsyn till vad massorna, som de behärskar, önskar. Är det inte också sant att våra samtida historiker endast sällan bedömer händelserna i vår tid rätt och att först framtidens historiker kommer att kunna se objektivt på det?”

Detta skrev Alexandra Tolstoj 1953, men det kanske gäller än mer idag.

...

Läs mer här!

NÅGRA EKONOMISKA UPPKAST I BLOMSTERMÅNADEN

John Maynard Keynes som 1919 skrev boken ”The Economic Consequences of the Peace” varnade för att den så kallade Versaillesfreden var ekonomiskt ogenomförbar. Dels skulle den enligt honom kasta in Tyskland i total fattigdom och svält, dels skulle Tyskland inte kunna konsumera varor producerade i andra europeiska stater vilket skulle hindra återhämtningen i hela Europa och sannolikt orsaka depression. Han fick rätt och det blev ett nytt världskrig. Först därefter förstod alla att hela Europa måste samverka, men hur blir det nu? Mera om Keynes senare.

...

Läs mer här!

DOGMER, SPRÅKSPEL OCH FÖRKUNNELSE AV TRON

Påven Johannes XXIII sade i sitt tal vid öppnandet av Andra Vatikankonciliet 1962:

”The substance of the ancient doctrine of the faith is one thing: the way in which it is presented is another” (Documents of the Vatican II translated by Abbot, London Chapman 1966, 715).

Detta gäller naturligtvis även den Heliga Skrift, trosbekännelsen, sakramenten, teologin…

Cornelius Ernst OP pekade på två svårigheter att förstå Thomas ab Aquinos betydelse som kan vara en vägledning för oss i förståelsen av forntida texter och dogmer. Thomas var en kristen tänkare (teolog), men dessutom en tänkare från en svunnen tid. Han tillhörde en annan värld och det är just det som gör honom särskilt intressant enligt Cornelius Ernst, förutsatt att vi kan se den djupare kontinuitet som gör honom tillgänglig för oss idag. Det skulle alltså gälla att förstå en djupare kontinuitet bortom den betydelse orden har för oss idag.

...

Läs mer här!

Några uppkast fastan och påsken 2016

EVANGELIETS KULTISKA SITZ IM LEBEN

I min avhandling ”The Apocalypse of Adam, Nag hammadi Codex V,5. Considered from its Egyptian Background” från 1991 sökte jag visa att den koptiska gnostiska texten ”Adamsapokalypsen” måste förstås utifrån en kultisk kontext.

”That the text had an illuminating function for the reader only through the reading of the text; that it was the text and only the text which supplied the reader with gnosis through some sort of mysterious illumination of the inner life when the text was red, is a very unegyptian way of transmitting knowledge, insight, life, power or whatever. The Egyptian way of transmitting is concrete and ritual.”

”Realism is significant for Egyptian culture and this realism is also manifested in such an abstract matter as knowledge, even knowledge is an object. Egyptian knowledge is ritual knowledge. The mythology in the text leads to the essential cultic act which is the knowledge” (hela avhandlingen finns på denna hemsida).

Hymnen i Adamsapokalypsen med sina fjorton strofer, med stor sannolikhet metriskt bunden, är en omistlig del av apokalypsen. Denna hymn placerar texten i en kultisk kontext. Kulten, det vill säga rit och ord tillsammans förmedlar den omistliga kunskapen, gnosis.

...

Läs mer här!

Ludwig Wittgenstein – moral, etik och juridik

Åren 1946 – 47 gav Wittgenstein sin sista föreläsningsserie i Cambridge. Den handlade om ”Filosofisk psykologi”. Tre studenter förde anteckningar under föreläsningarna och de gav ut dem i bokform ”Wittgensteins Lectures on Philosophical Psychology 1946-47”. Egentligen var det inte några regelrätta föreläsningar utan snarare seminarier, diskussioner mellan Wittgenstein och inte minst Norman Malcolm, Georg Henrik von Wright samt Elizabeth Anscombe. Von Wright och Anscombe blev tillsammans med Rush Rhees Wittgensteins litterära exekutorer efter Wittgensteins död 1951.

Föreläsningarna innebar inte att man vetenskapligt diskuterade psykologiska fenomen i sig. Istället rörde de vad en psykolog menar med ord som tänka, besluta, önska, undra, avse och så vidare samt vad man menar med samma ord i vardagsspråket. En psykolog som vill hävda psykologins vetenskaplighet kan för att utröna vad dessa begrepp vetenskapligt innebär antingen iakttaga folks beteende eller ägna sig åt introspektion. Huvudfrågan för Wittgenstein är sammanfattningsvis ”vad är tänkande”?

...

Läs mer här!

Ludwig Wittgenstein – Exegetik och hermeneutik

Fergus Kerr OP gav ut boken ”Theology after Wittgenstein” 1986 (en sammanfattning finns på denna hemsida). I den introducerar han läsaren i konsekvenserna av Wittgensteins filosofi för teologin. Ett område lämnar han dock därhän i denna lysande skrift, nämligen exegetiken och hermeneutiken. Här vill jag försöka belysa i vad mån Wittgensteins filosofi kan användas för att vetenskapligt bättre förstå bibeltexterna.

Detta fordrar en kort presentation av exegetikens och hermeneutikens historia och landvinningar. Dessutom fordras en kort sammanfattning av Wittgensteins filosofi, främst språkfilosofin, innan det kan vara dags att se om Wittgensteins filosofi kan appliceras på de bibliska texterna och vilka konsekvenser det skulle få.

Till detta fogar jag flera aspekter av begreppet Tradition, inte minst hämtade från Yves Congar OP. Tillsammans med Wittgensteins filosofi kan kanske nya vägar öppnas för läsandet av Den Heliga Skrift.

...

Läs mer här!

Det moderna

Ordet modern kommer från latinets modo som kort och gott betyder nu. Där av modernism inom konst, litteratur, musik, arkitektur och vetenskap. Modernismen hade en marginell betydelse före första världskriget, men desto större efter kriget. Kriget innebar att mycket av den traditionella europeiska kulturen och den europeiska självbilden låg i spillror. Inte bara, men inte minst i Tyskland.

...

Läs mer här!

En järnvägsepoks grav

En bildresa längs med Mellersta Östergötlands järnväg. Dokumentet innehåller gamla och nytagna fotografier på stationshus, hållplatser, järnvägsmagasin och annat intressant.

Vadstena - Ödeshögs smalspåriga järnväg eller Mellersta Östergötlands järnväg som hela sträckan Linköping - Ödeshög kom att kallas lades ned 1958. SJ drev då järnvägen och den ansågs inte lönsam. Den framvällande bilismen ansågs däremot lönsam och statsmakten satsade alla resurser på utbyggnaden av vägnätet. När jag tog körkort i slutet av 1960 talet informerades vi om att ca 1200 personer dog i biltrafiken varje år och tiotusentals lemlästades. Det trafikmedlet ansågs lönsamt. 1888 invigdes banan mellan Vadstena och Ödeshög och 1958 gick det sista tåget.

...

Äldre händelser på Antiqua et hodierna. Följ denna länk! >>

Senaste reflektioner (2015-11-21):

Misär?

Bernard Lonergan SJ, Birgitta Trotzig och Karen Armstrong

Läs mer här!

Tidigare reflektioner:

Höstfragment 2015

Aspekt

Ludwig Wittgenstein skriver i ”Särskilda anmärkningar”: ”En Kopernikus eller Darwins egentliga förtjänster var inte upptäckten av en sann teori, utan av en fruktbar ny aspekt.”

Är allt reproduktion

Återigen i ”Särskilda anmärkningar”: Det ligger, tror jag en sanning däri när jag tänker att jag i mitt tänkande egentligen bara är reproduktiv. Jag tror att jag aldrig har uppfunnit en tankerörelse, utan den har alltid givits mig av någon annan. Jag har bara lidelsefullt gripit mig an med den i mitt klarläggningsverk. Så har jag influerats av Boltzmann, Hertz, Schopenhauer, Frege, Russell, Kraus, Loos, Weiniger, Spengler, Sraffa. Kan man nämna Breuer och Freud som exempel på judisk reproduktivitet? – Vad jag uppfinner är nya liknelser.”

...

Läs mer här!

Om Antiqua et hodierna

Ämnesrelaterade områden

Forskningsarbeten

Reflektioner

Snickeriet

Filosofins och teologins historia

Diskussionsforum

Kontakt

Länkar till webbsidor

 

Denna webbplats fungerar bäst på vanliga datorer och om du har senaste webbläsare installerad på din dator. Dessvärre är den inte alls anpassad för visning på mobiltelefoner, surfplattor o.dyl.

© Per Linder